10 myter om solskydd

1. Solskador är inte möjliga i blåsigt, molnigt eller svalt väder.

FALSKT: Du kan få solskador i blåsigt, molnigt och svalt väder. Solskador orsakas av ultraviolett (UV) strålning, inte temperatur. På sommaren kan en sval eller molnig dag ha en liknande UV-nivå som en het, solig dag. Om det är blåsigt och ditt ansikte är rött är det förmodligen en solbränna. Det finns inget som heter ”vindbränna”.

Solskador är också möjliga under molniga dagar, eftersom UV-strålning kan tränga igenom vissa moln, och till och med vara mer intensiv på grund av reflektion från molnen.
Kolla UV-indexet för att ta reda på nivån av UV-strålning.

 

2. En fejkbränna gör huden mörkare och skyddar mot solen

FALSKT: En brun utan sol-lotion förbättrar inte kroppens förmåga att skydda sig mot solen, så du behöver fortfarande solskydd. Vissa fejkbrännor har solskyddsfaktor (SPF), men dessa är ofta låga och du behöver ändå skydda dig.

 

3. Solskydd är inte nödvändigt när man använder kosmetiska produkter med inbyggd SPF.

FALSKT: Om inte kosmetikan är märkt med SPF 30 eller högre bör du använda extra solkräm under ditt smink om du ska vara ute i solen under längre tid. Om du ska vara i solen längre, använd en separat solkräm och applicera om varannan timme, inte bara på morgonen.
Var medveten om att de flesta kosmetiska produkter inte erbjuder något skydd eller skydd långt under den rekommenderade SPF 30.

 

4. Personer med mörkare hud löper ingen risk att få hudcancer.

FALSKT: Personer med mörkare hudtoner kan också utveckla hudcancer. Oavsett hudtyp kan exponering för UV-strålar från solen och andra konstgjorda källor, som solarier, orsaka permanenta hudskador. Personer med hudtyper som bränner sig mindre lätt kan fortfarande löpa risk att utveckla hudcancer om UV-exponeringen är för hög. Det är fortfarande viktigt att vara försiktig med solens strålar.

 

5. Du kan stanna längre i solen med SPF 50+ än med SPF 30+.

FALSKT: Ingen solkräm fungerar som en sköld, och solskydd bör aldrig användas för att förlänga tiden i solen.

Även om det kan verka som en stor skillnad ger SPF 50 bara något bättre skydd mot UVB-strålar, som orsakar solbränna och ökar risken för hudcancer. SPF 30 blockerar cirka 96,7 % av UV-strålarna, medan SPF 50 blockerar 98 %. Det rekommenderas att applicera solkräm med SPF 30 eller högre innan du går ut, varannan timme, samt efter bad, svettning eller handdukstorkning.

 

6. Förlängd solexponering är nödvändig för att undvika D-vitaminbrist.

FALSKT: Du behöver inte utsätta dig för potentiellt skadlig UV-strålning för att få mer D-vitamin. Forskning visar att långvarig solexponering inte ökar D-vitaminnivåerna ytterligare, men ökar risken för hudcancer. När UV-nivån är 3 eller högre producerar de flesta tillräckligt med D-vitamin genom att tillbringa bara några minuter i solen, till exempel genom att gå till bilen eller affären.

Om du bor i områden med låg UV-nivå på vintern (under 3) kan du hjälpa till att bibehålla D-vitaminnivåerna genom att vistas utomhus runt lunchtid och vara fysiskt aktiv. Personer med ökad risk för D-vitaminbrist inkluderar de med naturligt mycket mörk hud, de med hälsotillstånd eller medicinering som påverkar D-vitaminupptaget, de som täcker huden av religiösa eller kulturella skäl, samt de med liten eller ingen solexponering. Om du tror att du kan vara i riskzonen för D-vitaminbrist, prata med din läkare.

 

7. Du behöver inte oroa dig för hudcancer eftersom den är lätt att behandla om den syns.

FALSKT: Att behandla hudcancer kan vara mycket allvarligare än att bara ”bränna bort” en fläck. Det kan innebära operation, kemoterapi och resultera i permanenta ärr. Hudcancer kan också sprida sig till andra delar av kroppen. Varje år inträffar många dödsfall på grund av hudcancer.

Var uppmärksam på nya fläckar eller förändringar i befintliga fläckar och kontakta din läkare omedelbart om du märker något nytt eller förändrat. Kom ihåg att förebyggande alltid är bättre än behandling.

 

8. Endast personer som spenderar överdrivet mycket tid i solen kan få hudcancer.

FALSKT: För hög solexponering är inte bara när du medvetet försöker bli solbränd. I en miljö med hög UV-strålning, som i Frankrike under sommaren, kan vi utsättas för farliga nivåer av UV-strålning under alla vardagliga aktiviteter, som att arbeta utomhus, trädgårdsarbete, gå ut med hunden eller ha en picknick. Denna exponering ackumuleras över tid, vilket ökar risken för hudcancer.

 

9. Om du blir brun men inte bränner dig behöver du inte oroa dig för solskydd.

FALSKT: Det finns inget som heter en säker solbränna. Om din hud mörknar är det ett tecken på skada på hudcellerna, även om det inte blir rött. Huden mörknar i ett försök att skydda sig eftersom UV-strålar skadar levande celler. Även om du lätt blir brun löper du fortfarande risk att få hudcancer och behöver skydda dig mot solen.

 

10. Du kan inte bli solbränd genom ett fönster, som i en bil.

FALSKT: Du kan bli solbränd genom ett bilfönster. Otonat glas som ofta används i sidofönster reducerar, men blockerar inte helt, UV-strålning. Det innebär att du fortfarande kan bli solbränd om du sitter länge i en bil bredvid ett otonat fönster när UV-nivån är hög. Ofta blir människor solbrända i bilar med nedvevade fönster, där de exponeras direkt för UV-strålning.